Molly har tidigare haft långt gångna planer på att bli brandman. Två röda slangar skulle hon ha, ifall vattnet tog slut i den ena.
Nu har dessa planer skrinlagts. Istället är det framtida yrket frisör. Frisör ska hon bli, vår Molly. Hon spekulerar med mamma:
"Om jag klipper pappa så får du vänta lite. Du får sitta och kanske får du en tidning. Sen kan du få en klubba av mig."
Den här frisören vill mamma gå till.
Det funderas i dagarna mycket på hur det skulle vara om det fanns ett barn till i den här familjen. Molly har många tankar kring detta.
En dag när mamma sitter och slösurfar på nätet börjar Molly återigen prata om familjeplanering.
"Om vi skulle få ett barn till, då skulle vi vara fem stycken."
Mamma håller med, för så vore det ju.
Du har ju stora tuttar, men inte pappa... Kanske pappa kan få stora tuttar. Då kanske pappa kan få en bebis i sin mage också. Nästa gång."
Det skulle mamman uppskatta...
Molly och mamma har en typ av dispyt. Det går ut på att Molly vill få mamma att göra något, som mamma i sin tur inte vill vara med om.
"Jag vill inte!", säger mamma.
Molly tittar på mamma. Sen gör hon ett ljud:
"Blllrrrlllbbb! Så! Nu har jag spolat fram tills du vill!"
I det här läget är slaget förlorat för mamman.
Molly och pappa är på öppna förskolan. Det har målats, och Molly har idag lyckats bakbinda sig själv med ett målarförkläde. Det uppdagas när det är dags för sångstund och Molly inte står att finna i sångrummet.
Pappa hittar Mollan i målarrummet.
"Vilken tur att jag kom in för att titta vart du tog vägen", säger han.
"Jaa, för jag tog ju inte vägen nån stans! Jag satt ju fast!"
Det är frukost. Som vanligt försöker mamma och pappa läsa tidningen, medan barnen äter/busar/kladdar och, i Mollys fall, pratar oavbrutet.
Den här morgonen har en påsklämma av den stora modellen förvandlats till en godismaskin i Mollys händer.
"Här kommer godiset ut", säger hon.
Mamma tittar (lite förstrött) och försöker sedan läsa vidare.
"Jag tar en bit till", säger Molly och vittjar godismaskinen/påsklämman.
"Jag tror att jag får plats med hur mycket låssasgodis som helst i min mage!" deklarerar hon glatt.
Pappa och Molly har kapplöpning till badrummet.
Väl inne är det dags för tandborstning, eller något annat som har dagen till.
-"Är du min stora lilla tjej?", säger pappa lite kärleksfullt till Molly.
Svaret låter inte vänta på sig.
-"Jag är lika stor som du, fast lite kortare."
Det är arla morgonstund och mamman håller på att göra sig i ordning för jobbet. Såhär dags i ottan brukar hon vara ensam uppe, men denna morgon har hon sällskap av en vaken och ack så pratsam Molly.
När mamma gör ta med-mackor sitter Molly på bänken och äter keso ur burken. Sen kräver hon en smörgås, varpå mamma gör en med ost. En stund senare sitter Mollan vid bordet med nämnda macka och en liten tallrik yoghurt, när mamma tar på sig skorna för att fräsa iväg.
"Förut var du hemma och ammade Maja, och pappa åkte till jobbet", säger Molly.
Mamma håller med, för så var det ju förut.
"Nu är du på jobbet, och pappa är hemma", fortsätter hon.
Sen ler hon förtroligt åt mamma.
"Han har ju så små tuttar", säger hon vänligt och lägger därmed grunden till varför Maja inte längre ammas på dagen. Pappa har ju för små tuttar.
På lördagförmiddagen sticker Molly och mamma till Det Stora Köpcentrat.
De handlar blommor till balkongen, smiter sedan in på Klädesaffären.
När mamma kikar efter svarta kjolar går Molly på en egen liten utflykt bland plaggen. På ett lågt bord ligger en samling turkosa, väldigt kvinnliga blusar, med matchande solglasögon i turkost mönster.
Dessa solglasögon faller Mollan i smaken.
Hon håller upp ett par glasögon och ropar glatt till mamma:
"Dom här du mamma! Dom här du! Dom skulle pappa ha...!"
Det är lördagsmorgon. Familjen sitter och äter frukost tillsammans.
Samtalet kommer in på Farmor.
"Farmor är lillasyster", säger Molly, för det har hon lärt sig veckan innan.
Mamma och pappa håller med. Farmor är en lillasyster hon också.
Sen sitter hon tyst en liten stund och begrundar sakers tillstånd.
"Men farmor kan ju gå", säger hon sen.
Mamma och Molly är i badrummet. Molly har nyss duschat och mamma står på tur. Det pratas om tuttar.
"Jag har inga stora tuttar. Inte Maja heller. När pappa blir större kommer han att få stooooora tuttar!", utropar Molly glatt och visar med hela armlängden hur stora pappas bröst kommer att bli.
Mamma förklarar att pappa aldrig kommer att få stora tuttar, men att Maja och Molly kommer att få större tuttar när de blir stora.
Det här går inte riktigt hem hos Molly.
"Maja har pyyyyytte-pyttesmå tuttar", konstaterar hon.
Mamma håller med.
"Det har jag också", säger Molly sen och visar på bröstkorgen.
"Här är dom. Som små blåmärken är dom!"
Pappa och Molly är hemma och stökar i köket. Pappa bakar och Molly grejar med sitt.
Plötsligt avger hon ett litet rop. Pappa tittar dit.
Molly har tagit en av köksslevarna och satt fast den i byxbenet.
"Titta, jag har blivit en gryta! Nu kan man laga mat i mig!", ropar hon glatt.
Det är dags. Dagen T som i Tillbaka till arbetet har infunnit sig för Mollys mamma. Kvällen innan är mamma lite orolig och ledsen till mods. Hon sitter vid köksbordet och känner sig eländig.
På andra sidan bordet sitter Molly.
"Finns det mycket jobb för dig?", undrar hon.
Mamma nickar. Pappa intygar.
"Det finns alldeles för mycket jobb för mamma", säger han.
Molly är tyst ett tag. Funderar lite.
"Du får komma hem till oss sen", säger hon sedan tröstande.
Då är mammas hjärta nära att brista.
Molly och mamma är i vardagsrummet. Pappa hojtar från köket att maten är klar.
"Kom nu, my darling, så äter vi mat", säger mamma till Mollan.
Molly, iförd en röd brandmannahjälm i plast, ger sin mamma en snabb blick.
Sedan säger hon, mycket bestämt:
"Jag är inte amdaaling, jag är brandman!!"
Molly och mamma är i badrummet. Mamma försöker få kissa i fred, men Molly insisterar på att hålla mamma sällskap genom det tråkiga.
Hon ställer sig vid tvättmaskinen.
"Nu ska jag snurra!", utropar hon. Sen sätter hon igång.
Varv efter varv snurrar hon på golvet.
Lite vimmelkantig stannar hon upp.
"Blir du yr nu?!", gastar hon glatt till mamma.
En ny snurrtur påbörjas efter mammas nekande svar.
Den här gången är Molly märkbart snurrig.
"Nu då?!", ropar hon. "Blir du yr nu mamma?"
På eftermiddagen när pappa kommer hem från jobbet är han ganska trött. Ibland när Molly och pappa ska läsa saga händer det att pappa slumrar till lite mitt i en mening.
Så är fallet idag. Mitt i berättelsen blir det tyst, och ett lugnt snusande ljud hörs i vardagsrummet. Pappa sover.
Det här gillar inte Molly. Hon tar i med hårdhandskarna för att få höra klart sagan.
"Pappa! Kuckelikuuuu! Det är dags att vakna nu!"
Det är söndag. Pappa och Molly sitter och ritar.
Det utkristalliserar sig en liten krumelur på Mollys papper.
"Det där ser ut som en liten fisk det där", säger pappa.
"Jaa, det är en liten fisk!", bekräftar Molly.
De ritar vidare.
"Har den nåt öga då?", undrar pappa.
"Nääe, han ska vara sådär tyst!", blir det bestämda svaret.
Molly och mamma är i badrummet för att göra iordning lilla damen för dagis.
Det är dags för tandborstning, och för att nå tandborsten måste Mollan upp på toalettstolen.
Hon pilar fram över golvet, barfota. Plötsligt halkar hon till och tappar balansen.
"Jag snubblade nästan!", ropar hon glatt till mamma.
"Gjorde du?", säger mamma.
"Jaa, jag har så hala fötter!" utropar hon innan hon störtar vidare upp för toalettstolen.
Söndag eftermiddag. Familjen går på lågfart idag.
Molly och pappa ligger på golvet i Mollys rum och lägger pussel. Det är ett 12-bitars Molly Mus-pussel, och musens namne klarar det galant.
Med rask fart pusslar hon fram en skattkista i det nedre vänstra hörnet av det blivande pusselmotivet. Plopp, plopp plopp bara, så har tre bitar sammanfogats korrekt.
"Sådär", säger hon. "Nu är det bara resten kvar".
Det är middag hemma hos familjen. Alla har satt sig till bords och smakar på pastagratängen som står på menyn den här dagen.
Plötsligt kallar naturen på Molly.
"Jag är kissnödig!", utropar hon och slingrar sig som en ål ner från stolen.
Pappa och Molly rusar iväg mot badrummet, hals över huvud.
Halvvägs till toaletten hörs Mollans uppspelta stämma:
"Vilken tur att jag hann mumsa i mig lite mat innan!"
Det är kväll och dags för middag. Då den kreativa lusten ligger på noll hos både mamma och pappa, beslutas det att Molly ska invigas i nya kulinariska klubbar: Den Stora Hamburgerbaren med Det Stora Gula M:et.
Mamma åker och köper mat. Det blir diverse hamburgare och strips, och så blir det ett Happy Meal till Molly.
När mamma kommer hem ger hon papperslådan med den "roliga måltiden" (en torr hamburgare, en juiceflaska och fruktbitar som smakar plast, himla kul) till Molly.
"Du får ett litet paket", säger mamma.
Molly kan knappt bärga sig, hon öppnar fort, fort för att se vad som finns i lådan.
"Jag fick paket!", utbrister hon. "Fast jag inte fyller år!"
(Och hur roligt det än var att få paket så lär det nog dröja ett bra tag innan det blir just ett sånt paket igen, för mat är väl egentligen synd att kalla det. Iallafall för en tvåochetthalvtåring.)
Det är eftermiddag. Mamma och Maja har precis hämtat Molly på dagis, och nu är Maja trött.
Mamma lägger sig på sängen med Maja och ammar lite. Molly hämtar nappen, kommer krypande och lägger sig bakom mamma.
Där ligger hon så, Mollytjejen, och klappar lite på mammas nacke med sin lilla hand medan Maja somnar på andra sidan.
"Mammas älskling", viskar mamma, som en hemlis bara för Mollys öron.
"Jaa", viskar Molly tillbaka.
"Du är det bästa jag vet", viskar mamma.
"Jaa", viskar Molly.
Sedan stryker hon mamma lite på halsen och stänger ögonen.
Två sekunder senare sover hon.
Det är lördag. Mollan och pappan går hemma i vardagsrummet och skrotar.
Plötsligt utropar pappan välvilligt att det snart är Bamse på TV, till Mollys stora glädje.
Efter en snabb koll i TV-tablån visar det sig dock att det inte är Bamsedags alls, utan istället visas "Det susar i säven".
Efter en stunds övervägande har Mollan kommit fram till ett beslut.
"Jag vill nog inte titta på det där susiga, jag vill titta på Bamse...!"
De senaste dagarna har ovädren avlöst varann där Molly och familjen bor. Det blåser friska vindar varje dag, så även den här dagen, när mamma och Molly är på väg hem från dagis.
På vägen passerar det lilla sällskapet en uppsättning vägkoner, som tidigare haft avspärrningsband knutna emellan sig, men som nu bara har små avklippta snuttar knutna runt toppen. Dessa bandsnuttar vajar ganska så rejält i vinden.
"Titta mamma vad det blåser i halsdukarna på strutarna! Vilken tur att de har halsdukar när det blåser!", utropar hon glatt när hon får syn på konerna.
Och det är det ju. För tänk vad de skulle frysa annars, konerna.
Molly har fått en skiva med Mora Träsk. På skivan gås det på tigerjakt.
Molly är inte helt OK med det här med tigerjakt; det är lite läskigt.
Pappa och Molly lyssnar på jakten.
"Snart kommer de fram till tigern", säger pappa.
Molly lyssnar vidare, lite påverkad av stämningen. Sen håller hon fram händerna och snurrar på dem lite (tänk "ratta in Tokyo").
"Alltså, det är ju.... det är ju låssastigrar", säger hon.
Två dagar före jul bestämde sig mamma och pappa för att inte sätta på Molly blöja längre. Det inhandlades en smärre hög med trosor och så åkte blöjan av.
Projektet har gått jättebra. Nu, två och en halv vecka senare, är Mollan i princip torr.
På eftermiddagen en dag sitter mamma och Molly i badrummet. Mamma på golvet, Molly på pottan. Hon kissar en sjö i den. Sedan reser hon sig upp och drar lite i trosorna. Tittar på mamma.
"Jag har liksom inga blöjor längre", säger hon. Upplivat och glatt.
Och nej, vår älskade älskade Molly, det har du inte.
Molly sitter på köksgolvet och lagar spaghetti (gjord av luft, som så många av de rätter som Molly lagar till). Pappa passerar, på väg ut ur köket.
"Här ska du få smaka!", ropar Molly och kastar en imaginär spaghetti till pappa.
Pappa tar ett snitsigt tag i luften och låter sig väl smaka.
Molly är imponerad.
"Nämen fångade du den i luften?!", utbrister hon lyckligt. Stolt över sin pappa, som lyckas fånga pasta som bara Molly ser...
Pappa och Molly bakar cookies. Med god smet och vit choklad i.
Då smeten är ganska... eh, smetig, behöver den inte kavlas, till Mollys stora besvikelse.
Pappa lägger ut degkluttar på en plåt, Molly plattar ut. Och skjuts in i ugnen!
Efter ett tag tittar pappa in i ugnen och ropar på Molly.
"Titta så stora de blir!", säger pappa, då kakorna smält ut på plåten.
Molly kikar in på kakorna. Hennes svar kommer rappt och direkt:
"Oj, dom kavlar sig själva!"
