27 oktober 2007

En frisör i vardande

Molly har tidigare haft långt gångna planer på att bli brandman. Två röda slangar skulle hon ha, ifall vattnet tog slut i den ena.

Nu har dessa planer skrinlagts. Istället är det framtida yrket frisör. Frisör ska hon bli, vår Molly. Hon spekulerar med mamma:
"Om jag klipper pappa så får du vänta lite. Du får sitta och kanske får du en tidning. Sen kan du få en klubba av mig."

Den här frisören vill mamma gå till.

Ett barn blir till

Det funderas i dagarna mycket på hur det skulle vara om det fanns ett barn till i den här familjen. Molly har många tankar kring detta.

En dag när mamma sitter och slösurfar på nätet börjar Molly återigen prata om familjeplanering.
"Om vi skulle få ett barn till, då skulle vi vara fem stycken."
Mamma håller med, för så vore det ju.

Du har ju stora tuttar, men inte pappa... Kanske pappa kan få stora tuttar. Då kanske pappa kan få en bebis i sin mage också. Nästa gång."

Det skulle mamman uppskatta...

Teknikerans biverkningar

Molly och mamma har en typ av dispyt. Det går ut på att Molly vill få mamma att göra något, som mamma i sin tur inte vill vara med om.

"Jag vill inte!", säger mamma.
Molly tittar på mamma. Sen gör hon ett ljud:
"Blllrrrlllbbb! Så! Nu har jag spolat fram tills du vill!"

I det här läget är slaget förlorat för mamman.

Att ta vägen eller sitta fast

Molly och pappa är på öppna förskolan. Det har målats, och Molly har idag lyckats bakbinda sig själv med ett målarförkläde. Det uppdagas när det är dags för sångstund och Molly inte står att finna i sångrummet.

Pappa hittar Mollan i målarrummet.
"Vilken tur att jag kom in för att titta vart du tog vägen", säger han.

"Jaa, för jag tog ju inte vägen nån stans! Jag satt ju fast!"

13 augusti 2007

Låssasgodis är gott

Det är frukost. Som vanligt försöker mamma och pappa läsa tidningen, medan barnen äter/busar/kladdar och, i Mollys fall, pratar oavbrutet.

Den här morgonen har en påsklämma av den stora modellen förvandlats till en godismaskin i Mollys händer.
"Här kommer godiset ut", säger hon.
Mamma tittar (lite förstrött) och försöker sedan läsa vidare.
"Jag tar en bit till", säger Molly och vittjar godismaskinen/påsklämman.

"Jag tror att jag får plats med hur mycket låssasgodis som helst i min mage!" deklarerar hon glatt.

27 juli 2007

Precis som du

Pappa och Molly har kapplöpning till badrummet.
Väl inne är det dags för tandborstning, eller något annat som har dagen till.

-"Är du min stora lilla tjej?", säger pappa lite kärleksfullt till Molly.
Svaret låter inte vänta på sig.
-"Jag är lika stor som du, fast lite kortare."

19 juni 2007

Frukostfilosofier

Det är arla morgonstund och mamman håller på att göra sig i ordning för jobbet. Såhär dags i ottan brukar hon vara ensam uppe, men denna morgon har hon sällskap av en vaken och ack så pratsam Molly.

När mamma gör ta med-mackor sitter Molly på bänken och äter keso ur burken. Sen kräver hon en smörgås, varpå mamma gör en med ost. En stund senare sitter Mollan vid bordet med nämnda macka och en liten tallrik yoghurt, när mamma tar på sig skorna för att fräsa iväg.

"Förut var du hemma och ammade Maja, och pappa åkte till jobbet", säger Molly.
Mamma håller med, för så var det ju förut.
"Nu är du på jobbet, och pappa är hemma", fortsätter hon.
Sen ler hon förtroligt åt mamma.
"Han har ju så små tuttar", säger hon vänligt och lägger därmed grunden till varför Maja inte längre ammas på dagen. Pappa har ju för små tuttar.

26 maj 2007

Solglasögon till pappa?

På lördagförmiddagen sticker Molly och mamma till Det Stora Köpcentrat.
De handlar blommor till balkongen, smiter sedan in på Klädesaffären.

När mamma kikar efter svarta kjolar går Molly på en egen liten utflykt bland plaggen. På ett lågt bord ligger en samling turkosa, väldigt kvinnliga blusar, med matchande solglasögon i turkost mönster.

Dessa solglasögon faller Mollan i smaken.
Hon håller upp ett par glasögon och ropar glatt till mamma:

"Dom här du mamma! Dom här du! Dom skulle pappa ha...!"

En lillasyster är en lillasyster är en...

Det är lördagsmorgon. Familjen sitter och äter frukost tillsammans.
Samtalet kommer in på Farmor.

"Farmor är lillasyster", säger Molly, för det har hon lärt sig veckan innan.
Mamma och pappa håller med. Farmor är en lillasyster hon också.
Sen sitter hon tyst en liten stund och begrundar sakers tillstånd.

"Men farmor kan ju gå", säger hon sen.

22 maj 2007

En ny typ av blåmärken

Mamma och Molly är i badrummet. Molly har nyss duschat och mamma står på tur. Det pratas om tuttar.

"Jag har inga stora tuttar. Inte Maja heller. När pappa blir större kommer han att få stooooora tuttar!", utropar Molly glatt och visar med hela armlängden hur stora pappas bröst kommer att bli.

Mamma förklarar att pappa aldrig kommer att få stora tuttar, men att Maja och Molly kommer att få större tuttar när de blir stora.
Det här går inte riktigt hem hos Molly.

"Maja har pyyyyytte-pyttesmå tuttar", konstaterar hon.
Mamma håller med.
"Det har jag också", säger Molly sen och visar på bröstkorgen.
"Här är dom. Som små blåmärken är dom!"

Molly, vår gryta

Pappa och Molly är hemma och stökar i köket. Pappa bakar och Molly grejar med sitt.
Plötsligt avger hon ett litet rop. Pappa tittar dit.
Molly har tagit en av köksslevarna och satt fast den i byxbenet.

"Titta, jag har blivit en gryta! Nu kan man laga mat i mig!", ropar hon glatt.

03 maj 2007

En inbjudan till mamma

Det är dags. Dagen T som i Tillbaka till arbetet har infunnit sig för Mollys mamma. Kvällen innan är mamma lite orolig och ledsen till mods. Hon sitter vid köksbordet och känner sig eländig.

På andra sidan bordet sitter Molly.
"Finns det mycket jobb för dig?", undrar hon.
Mamma nickar. Pappa intygar.
"Det finns alldeles för mycket jobb för mamma", säger han.
Molly är tyst ett tag. Funderar lite.

"Du får komma hem till oss sen", säger hon sedan tröstande.
Då är mammas hjärta nära att brista.

En brandman, minsann!

Molly och mamma är i vardagsrummet. Pappa hojtar från köket att maten är klar.

"Kom nu, my darling, så äter vi mat", säger mamma till Mollan.
Molly, iförd en röd brandmannahjälm i plast, ger sin mamma en snabb blick.
Sedan säger hon, mycket bestämt:

"Jag är inte amdaaling, jag är brandman!!"