Pappa och Molly är ute på äventyr. De går i ett litet skogsparti och kikar.
Plötsligt hostar pappa till lite grann, och spottar lite på marken.
Detta noterar Mollan direkt.
"-Fick du en fluga i munnen?! Vilken buse! Där får den ju inte vara! Vilken tur att du spottade ut den i busken!", ropar hon glatt till pappa.
Molly och familjen är hos morfar på Annandagsjulfirande. Med på kalajset är även mammas bror med sambo och Mollys kusiner A och P.
När maten är uppäten och lekarna tagit vid bestämmer sig P för att busa lite med Molly. Han vandrar runt, letar och söker och hittar inte alls det han är på jakt efter.
"Var är Molly?", ropar han, fullt medveten om att hon finns i det angränsande rummet.
"Här är jag!", svarar Mollan. Detta tar dock P ingen notis om, utan letar vidare.
"Vaaaar är Moooolly?", söker han.
Till slut får han svar igen.
"Här är jag väl...", ropar vår tjej igen. I slutet av meningen anas ett frågetecken.
Det är julafton idag. Det öppnas paket.
Mollan och farmor står för utdelningen av samlingen som ligger under granen. Farmor läser och Molly kastar paketet till rätt person, mer eller mindre vårdslöst.
"Till farmor från Molly och Maja", läser farmor på ett paket.
"Det är till dig!" utropar Mollan. Hon tar tag i paketet, skakar och ruskar lite på det, varpå ett tyst kluckande ljud hörs där inifrån.
Stor tystnad och häpna miner följer.
"Vad är det i det här paketet månntro?" säger farmor.
Molly är tyst en stund. Funderar.
"Kanske ett tyst gosedjur", säger hon sedan.
Och kanske är det det. Eller så är det badgel.
God Jul!
Molly och mamma är i badrummet för att göra morgon, borsta tänder osv.
Molly tar av sig nattlinnet. Kastar ett öga på tvättmaskinen som står öppen.
"Jag lägger mitt nattlinne i tvättmaskinen", säger hon, "så kan det vänta där på mig."
Hon tar nämnda nattplagg och placerar det i tvättrumman.
"Jag kan vyssa det lite så det somnar", säger hon. Tar tag i trumman och snurrar den lite fram och tillbaka.
"Än slank hon hit och än slank hon dit...", sjunger hon när hon vyssar nattlinnet.
"Så. Nu sover det.", säger hon efter en kort stund, och lämnar nattlinnet åt sitt öde.
Monologen går över till att handla om vargar, speciellt vilka vargar som finns på dagis.
"Där finns Piavargen och Wandavargen och Alexandravargen..." Hon surrar vidare.
"Jag är Mollyvargen säger Molly! Nej, säger Nellie! JO, säger Mollyvargen!
Jag är kavajen, säger kavajen!"
Mamman bidrar inte med några repliker alls i denna morgons samtal. Det sköter Mollan så bra själv.
